En ålder för ätstörning

Det var ett tag sedan jag skrev här senast. Jag ber om ursäkt för det. Antagligen så har ingen märkt att jag har varit borta, men ändå... Har av personliga anledningar inte haft möjlighet att skriva.

Var det någon annan som såg den dokumentären nyss om flickan som vid åtta års ålder fastnade i anorexia? Jag blev rätt chockad. Jag har en vän till familjen som, när hon var tio, började prata om att hon borde banta. Då kramade jag om hennes späda kropp och kände mig alldeles uppgiven. Hur långt ner i åldrarna måste människor lära sig att hantera det mörker som kommer med Ana och andra ätstörningar? Är ingenting heligt? Min ätstörning började när jag var 13. Jag var fortfarande för ung för att förstå vad som hände. Att yngre barn ska vara med om detta gör mig rädd. Jag började gråta redan i början av dokumentären... En slags panik-känsla av att jag inte skulle överleva om jag i framtiden skulle få ett barn som hamnade i klorna på en så kraftfull sjukdom. Hur kan man hantera det som mamma? Kommer mitt beteende vara till skada för mitt framtida barn och leda till att att hon/han "smittas" av sin miljö, eller sitter sjukdomen gömd i mina gener? Min mamma hanterade inte min sjukdom bra. Hon upptäckte det inte (i alla fall inte som jag fick veta) förrän jag redan var två år in i sjukdomen. Då fick jag en utskällning för att jag fick henne att framstå som en dålig mamma. Jag har i många år efter det hyst agg mot henne då jag fann hennes beteende oförlåtligt. Nu på senare tid ser jag det inte på samma sätt. Naturligtvis var det ett felaktigt tillvägagångssätt. Naturligtvis var det varken rätt eller kärleksfullt. Men nog var det väl trots allt en mänsklig reaktion? Visst borde man som mamma bli rädd, hamna i chock och, som brukligt när man hamnar i chock, säga eller bete sig på ett sätt som inte överenstämmer med det beteende som situationen efterlyser? Hur relationen med ens föräldrar eller familj än ser ut så måste vi acceptera att de är människor. De kan göra fel. Vi önskar att de inte gjorde det. Att de var perfekta. Men vem är det?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0